Ekot av ekomjölken – del 2 av 2

Fortsättning på del 1 som går att läsa här!

Långt in på 1900-talet var svenska jordbruk småskaliga med ett 20-tal kor. Efter den ekonomiska krisen på 1930-talet gjordes stora satsningar på att skydda den svenska produktionen och göra den mer konkurrenskraftig jämfört med de fallande priserna på världsmarknaden. Lantbruken styrdes till att investera i ny teknik och öka sin areal, allt för att rationalisera produktionen. Det blev ett hårt slag för många små jordbruk som inte hade råd att fortsätta. När mer mjölk kunde produceras på en mindre yta kom jordbruken under 1960-talet att gå från att vara många små till få stora.

På 1980-talet producerade Sverige helt plötsligt för mycket mjölk. Priset hade via ett komplicerat system reglerats direkt av staten men under 1980-talet skedde en avreglering av jordbruket, vilket i praktiken innebar att den svenska mjölken var tvungen att sänka sitt pris för att konkurrera. Inträdet i EU 1995 var sista spiken i kistan och gjorde unionens jordbrukspolitik till vår. Sverige är idag helt beroende av att hänga med på den globala marknaden, där priset på mjölk är långt ifrån stabilt.

– Det går upp, det går ner och det går snabbt, suckar Elisabeth.

***

För 30 år sedan fanns drygt 30 000 mjölkproducenter i Sverige.

Idag är siffran strax över 3 000. Den genomsnittlige lantbrukaren blir allt äldre och det är svårt att överleva om ens marker ligger i områden med mycket skog. Det gör att lantbruken samlas i bördiga områden och avstånden till mejerierna blir allt större. Och det kostar pengar. På många gårdar finns inget utrymme att investera för framtiden.

– Perioderna med bra priser har tyvärr varit för korta så man har aldrig riktigt hunnit återhämta sig, säger Elisabeth.

Kjell Sandahl delar bilden och menar att det är svårare att vara lantbrukare i Sverige eftersom strängare lagstiftning för växtskydd och djurhälsa gör produktionen dyrare. Som lantbrukare gör man allt man kan för att producera så mycket som möjligt för att hålla så låga priser det bara går, men man får ofta betala ett högt pris.

– Man får arbeta med lägre timpenning eller skjuta till egna medel. Barnen ser hur deras föräldrar jobbar och sliter och inte har tid att åka på semester. Ändå är det svårt att ta ut konkurrenskraftiga löner jämfört med dem i till exempel industrin, säger Kjell.

Det svenska jordbruket är en kassako för internationella Arla. Den extra krona svenskarna är beredda att betala för att försäkra sig om ursprunget får den svenska bonden dela med kollegor i andra länder.

– Det dränerar svensk mjölkproduktion på pengar hela tiden, säger Kjell och suckar. Många mejerier har lagt ner vilket givit Arla större spelutrymme. Både Stabby Gård och Vasen Lantbruk var en gång i tiden Arlabönder, men de låga priserna och konkurrensen från omvärlden tvingade dem att tänka om. Elisabeth beskriver hur den växande efterfrågan på ekologisk mjölk gjorde att många lantbrukare anslöt sig till KRAV. Det stora tillskottet av mjölk gjorde att Arla kunde börja produktutveckla men det skiftade fokuset gjorde att tillförseln av nya producenter stannade av och det blev brist på mjölk.

Istället för att höja priserna vände sig Arla till Danmark, där det fanns ett överskott på mjölk. Det blev (mjölk)droppen för ett gäng gårdar i Uppland, som startade kooperativet Sju Gårdar.

– Nöden är uppfinningarnas moder, småler Elisabeth. Gillar man inte det man ser får man antingen förlika sig eller hitta på något annat.

Med stöd från lokala handeln och mycket medial uppmärksamhet lyckades Sju Gårdar etablera sig på den uppländska marknaden, och återfinns idag i de flesta butiker.

– Det var helt unikt och ingen trodde på det. Men vi har aldrig heller pratat skit om någon, utan odlat våra relationer och varit tacksamma för dem.

Vasen valde att lämna Arla och gå över till Skånemejerier 2009 till följd av ett uppror på Facebook.

– Arla hade i princip tagit över handeln i Skåne, men när konsumenterna där märkte att det inte längre gick att få tag på skånsk mjölk lämnade de vagnarna halvfulla och gick hem, minns Kjell.

Det gav ett uppsving för Skånemejerier som behövde få in fler gårdar och därför gick på charmoffensiv. Vasen erbjöds sälja en ost under eget varumärke med garanterat ursprung från gården. Det firades med en stor lansering.

– Det var större än mitt eget 50-årskalas, till och med jordbruksministern var här, säger Kjell och stegar fram till kylskåpet för att visa upp ett exemplar. Dottern Johanna pryder förpackningen, omgiven av kor i det öppna landskapet.

***

Att gå över till ekologisk produktion har däremot aldrig varit ett alternativ för Kjell Sandahl. Trots regeringens målsättning att 30 % av jordbruksmarken ska vara ekologisk år 2030 jämfört med dagens 18 %, och att stödpengar från EU finns för att ställa om. Kjell tycker att pengarna istället borde användas till att förbättra det konventionella jordbruket.

– ”Ekologiskt” som det är utformat och marknadsfört idag är ett enda stort hyckleri. Märkligt att storstadsbor gått på marknadsföringen!

Han syftar på den ökande efterfrågan på ekologisk mat, till följd av att matvarukedjor börjat marknadsföra sådan som mer hälsosam och klimatsmart. COOP fälldes år 2017 i Patent- och marknadsdomstolen för sin reklamfilm Ekoeffekten, där de bland annat påstod att ekologisk mat odlas utan kemiska växtskyddsmedel, är mindre skadligt för hälsan och överhuvudtaget är bättre. Jordbruksverket har gjort en analys av det ekologiska lantbruket. Enligt Ann-Marie Dock-Gustavsson som arbetar på en av verkets rådgivningsenheter går det att konstatera vissa saker:

– Ekologisk produktion ökar den biologiska mångfalden, ger fördelar för djuren och minskar användandet av bekämpningsmedel. Däremot har vi inte kunnat dra några slutsatser för vad som är bäst för klimat, förlust av växtnäring och människors hälsa.

Hur ska man då som konsument tänka?

– Att man inte ska sluta tänka, utan fundera på vad som är bäst i varje enskilt fall. Det är så oerhört komplicerat, blir svaret.

***

En annan del av debatten handlar om att ekologisk produktion ger lägre avkastning. För att mätta alla magar måste antingen mer mark odlas upp eller importen öka. Det första alternativet kommer göra maten dyrare och det andra kommer missgynna de svenska producenterna. Samtidigt har maten aldrig varit så billig som den är idag. Elin Röös på SLU menar att det måste få kosta och förundras över att vi lägger en allt mindre del av lönen på just mat.

– Titta bara på alla matkassar som finns, det viktigaste är alltid att den är billig. Inte bäst eller godast.

Men Kjell Sandahl oroar sig för vem som egentligen ska ha råd att köpa maten om priserna stiger.

– Ska vi börja odla ekologiskt bara för dem som har råd? Det är ju ett fruktansvärt tänk! Smid om golfklubborna till potatishackor och börja odla upp alla trädgårdar! Hur många skulle vilja ha det så?

De mest högljudda kritikerna av ekologiskt jordbruk är en forskargrupp på SLU, som framför just de argument Kjell är inne på. Men enligt Elin Röös som också forskar på SLU är den gruppen ganska liten, och egentligen är de överens i sak. Det handlar om vilken inställning man väljer att ha.

– Man ska vara försiktig med någon som inte lyfter fram nackdelar med någonting utan säger ”det här är bara bra”. Av vad jag vet finns det inget som bara är bra.

***

Ett problem med ekologisk produktion är att det är svårt att dosera det kväve som tillförs jorden så att grödan kan ta upp så mycket av den som möjligt. Tillförseln kommer nämligen från stallgödsel eller kvävebindande baljväxter och vall som måste tajmas in i rätt ordning i växtföljden. På så vis hindras även läckage av näring till omgivande vattendrag.

I konventionell produktion kan man däremot strö över konstgödsel i precis rätt tid. Dessutom ger den generellt sett högre avkastningen från konventionell produktion ett mindre avtryck på klimatet per kilo produkt, i och med att det går åt mindre mark. Å andra sidan är förutsättningarna att bedriva just ekologisk mjölkproduktion bättre än för exempelvis grisproduktion, eftersom fodret till korna till stor del består av vall som binder kväve.

Det spannmål som grisar äter odlas ofta i växtföljder som saknar kvävefixerande grödor. Där är man istället utlämnad att använda konstgödsel eller ta stora risker med hur väl skörden faller ut. Elin Röös menar att både konventionell och ekologisk produktion har sina fördelar och att båda ska tillåtas att utvecklas parallellt med varandra.

– Kritikerna säger att det är fel att satsa på ekologiskt och gör en väldigt stor grej av det. Men nu finns det ändå ett alternativ som har en ambition att vara miljöbättre och som gör att bönder får mer betalt.

***

På Stabby Gård jobbar Elisabeth Gauffin och hennes familj med att förebygga växtangrepp, variera växtföljden och utöka andelen grovfoder.

– Avkastningen blir i regel lägre per gröda för ekologisk produktion, men sett till hela produktionen av spannmål, foder och mjölk kan en ekologisk produktion ge mer, säger Elisabeth.

Men det finns utmaningar i att sälja kött och mjölk i ett samhälle där allt fler väljer växtbaserad kost.

– Om alla vore veganer, och vi inte skulle använda konstgödsel, och vi inte kunde sluta människornas kretslopp av näring som idag är mer giftigt än nånsin, då får jag inte ihop det. Varifrån skulle vi då få vår näring?

En del tycker inte det är försvarbart att hålla djur överhuvudtaget. Till dem säger Elisabeth att det är en domesticering som pågått i tusen år.

– Och naturen är ingen jävla disneyfilm. Elisabeths söner har under tiden anslutit sig på gårdsplanen. Ett spännande samtal utspelar sig.

– Man inser ju att vi inte har samma världsbild som veganer och vegetarianer, säger en av dem.

– Du behöver inte äta kött sju dagar i veckan, men kanske två eller tre. Och när du gör det köper du från granngården eller ekologiskt, säger den andra.

– Vi har olika vägar men det man måste vara överens om är att man måste komma överens och hitta en optimal väg.

Jag lämnar Stabby Gård samtidigt som en mjölkbil kör iväg mot mejeriet i Hedemora. Några dagar senare befinner jag mig återigen framför mjölkdisken i affären. Jag väger för- och nackdelar framför hyllorna, gör mitt val och går mot kassan.

FAKTA. Vad är ”ekologiskt”?

”Den ekologiska grunden är att jobba mer med det som är naturligt istället för det som är konstgjort” som marknads- och regelutvecklaren Anna Ellström på KRAV uttrycker det. Det är Sveriges mest kända miljömärkning för livsmedel. Alla KRAV-märkta produkter är ekologiska, men alla ekologiska produkter är inte KRAV-märkta. Det beror på att alla ekologiska produkter måste uppfylla EU:s regler för ekologisk produktion, men för att KRAV-märkta en produkt ställs högre villkor. För en mjölkbonde inom KRAV innebär det bland annat att:

• Inga kemiska bekämpningsmedel får användas för att bespruta grödorna.
• Ingen syntetisk gödsel får tillföras.
• Allt foder måste vara KRAV-märkt.
• Korna måste gå på bete två till fyra månader om året, med möjligheten att vara ute dagtid ytterligare två månader.